Identitet, Skamvrån

Är det verkligen så svårt att säga chokladboll?

Något inträffade på X2000 mellan Göteborg och Stockholm i torsdags (6 maj). Bistrons meny ropades ut i högtalarna med slutklämmen ”… och så har vi negerbollar också”. SJ har beklagat ordvalet men det som slår mig är att det fortfarande finns personer som har missat att det ordet inte används längre. År 2010.

Känner du igen argumenten nedan?

”Varför får jag inte säga negerboll när jag inte menar något inget illa med det?”

”Det heter faktiskt negerboll.”

”Man är inte rasist för att man säger negerboll.”

”Jag känner faktiskt många negrer som själva säger negerboll.”

”Negro betyder svart på spanska. Negerbollar har ingenting med ras att göra. Det är färgen på bollen man menar.”

”De kallar ju oss för svennar, varför får vi inte säga negerboll?”

Jag har hört de här argumenten så många gånger att jag kan lista ut när de ska poppa upp under ett samtal. Inte nog med att jag är väldigt less på att höra dem – de är innehållslösa och bidrar enbart till att argumenteringen sjunker till dagisnivå.

Jag har svårt att komma på något annat ord som leder till så dryga och defensiva försvarstal som detta. Av någon anledning kan man snappa upp alla möjliga ord, byta ut gamla uttryck mot nya men när det kommer till ”negerboll” då blir det en annan visa. Då ska man försvara användningen av det ordet. Jag kan heller inte sluta att fascineras över hur hätsk stämningen blir när ordet kommer på tal. Det är sällan diskussionerna handlar om ordet i sig. Debatten rör sig för det mesta om vem som har rätt att avgöra huruvida ordet ”negerboll” är nedsättande och rasistiskt eller inte. På den punkten råder det stora meningsskiljaktigheter och två läger gör sig tydliga – de som är för att ordet ”negerboll” används och de som är emot det.

Det märks också att de människor som använder ordet känner sig hotade av dem som förkastar det. Det finns till och med människor som har gjort ordet till deras hjärtefråga och har omvandlat det till en slags symbol för deras politiska åsikter. Testa att söka på ordet på Internet så hamnar du omedelbart på bloggar där ordet förekommer i sammanhang som skulle kunna beskrivas som främlingsfientliga. Det är anmärkningsvärt att det läggs så mycket energi på att hålla ordet ”negerboll” levande och att dess befintlighet engagerar så många människor.

Diskussionen om ordets vara eller icke vara pågick latent under 1980- och 90-talen, men när en kvinna fann en handskriven skylt med texten ”negerboll” på ett konditori i Sjöbo i juli 2003 blossade debatten upp på allvar. Kvinnan blev förfärad av skylten och påpekade detta i affären. Hon försökte ett flertal gånger att få konditoriet att byta namn på det runda bakverket, men när det inte gick vände hon sig slutligen till Diskrimineringsombudsmannen (DO). Ärendet fick stor uppmärksamhet både nationellt och internationellt. Frågan prövades mot lagen om diskriminering på grund av etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning eller funktionshinder, men eftersom anmälaren inte kände sig kränkt personligen valde DO att lägga ner ärendet efter en sex månader lång utredning. I sitt beslut betonade DO att man tog avstånd från användandet av ordet ”neger” och kombinationsord där det ingår.

Det är inte olagligt att säga ”negerboll”, men att som näringsidkare marknadsföra något som ”negerboll” kan leda till att man kränker en annan människa. Konditoriet i Sjöbo fick därför en hälsning från DO om att så länge de hade skylten kvar var risken stor för att de skulle kunna få in en ny anmälan från någon annan som skulle känna sig direkt berörd. Det skulle innebära ännu en omgång av rättsliga åtgärder och skadestånd som påföljd. Konditoriet bestämde sig därför för att ta ned skylten och utlysa en namntävling. Man fick in hundratals svar från engagerade människor och förslagen var minst sagt fantasifulla. Det vinnande bidraget blev lustigt nog ”brancobollar”.

Som en reaktion på den här tvisten visade man på marknader runt om i landet och på Internet att det inte alls löd någon nöd på skaparförmågan. I en slags tyst protest sålde man t-shirtar med tryck som ”Bevara negerbollen” och ”Varför får man inte säga negerboll när man får säga vitlök?”. Men när t-shirtarna såldes på Sjöbo marknad i juli 2005 polisanmäldes försäljarna av Vänsterpartiets studentförbund i Växjö. Polisen lämnade ärendet till justitiekanslern för att avgöra om tröjorna bryter mot lagen om hets mot folkgrupp. T-shirtarna bannlystes inte utan blev riktiga storsäljare.

Förmodligen kommer den här diskussionen att pågå ett bra tag till. Fortsätter man att använda ordet fastän man vet att det kan uppfattas som nedsättande av andra är det inget annat än ett tecken på envishet och dumhet. Det är möjligt att man har använt ordet ”negerboll” i hela sitt liv och inte lägger några värderingar i det men vad man inte tänker på är hur det uppfattas av andra. Den som använder ordet i dag kan inte ha missat att det är laddat och omstritt. I det läget håller därför inte argument som ”Det heter faktiskt negerboll”. Att ta till de knepen är inget annat än ett löjligt uttryck för att man bara är ute efter att sätta sig emot de som vill avveckla ordet. Man kanske ska hitta ett annat ord att bevara och lägga ned så mycket tid och kraft på? Är det verkligen så besvärligt att säga chokladboll?

Ayse

Bilden är hämtad från Tasteline.

Läs också mitt senare inlägg ”Varför ska det vara så svårt att förstå?”

Annonser
Standard