Demokrati, Utrikespolitik

Sammen er vi sterke

Sedan i fredags följer jag nyhetsrapporteringen om terrordåden i Norge. Ja, jag väljer att kalla dem terrordåd. Oavsett om gärningsmannen agerade ensam på Oslos gator och på Utöya eller fick hjälp av andra är han i mina ögon en terrorist. En massmördare.

Jag har tidigare skrivit om den högerextrema rörelsen i Europa här på bloggen och delar inte åsikten om att han är en ensam galning. Han är inte ensam. Hans åsikter och människosyn delas av hundratusentals andra ute i världen. Hans åsikter är inte heller nya. Världen har fått lida av dessa idéer i hundratals år. Nu senast i fredags.

Jag erkänner att också jag gjorde kopplingar till islamistiska grupper och sökte motivet i Norges närvaro i Afghanistan. Men när AUF:s ungdomsläger blev platsen för ett massmord lämnade jag snabbt det tidigare spåret. Det här var något annat. Samhällsengagerade unga människor var målen. Människor som brann för en öppen demokrati och som kallblodigt mördades för just deras ideologi.

”Hur kan det här hända i Norge?” skrev en vän (bosatt i Sverige) på Facebook. ”Att det här händer i just Skandinavien är inte konstigt. Alla brutala deckare kommer från den delen av världen” uttryckte en annan (boende i andra änden av världen) i samma sociala forum. Två naiva åsikter som säger mycket även om jag inte håller med dem.

Mitt i allt kaos och sorg vill jag ge en eloge till Norges statsminister Jens Stoltenberg, den norska polisen och den norska pressen som har skött det hela väldigt sansat och värdigt. Inget närgånget filmande av ungdomarna och deras närmaste, inget gottande i tragiska överlevnadsberättelser utan ren och skär närvaro, värme och deltagande.

Jag hoppas innerligt att det föds något gott ur dessa onda och ofattbara terrordåd. Att fler får upp ögonen för vad den högerextrema rörelsen i världen (i Europa i synnerhet) är kapabel till. Det rör sig inte om några enstaka galningar. De är många och de har inget samvete.

Hoppas att vi aldrig någonsin får uppleva något liknande igen.

Tillsammans är vi starka.

Här kan vi lämna våra kondoleanser.

Ayse

Foto: AFP. Det här fotot berörde mig djupt. Det är hämtat från http://www.aftonbladet.se Bildtexten lyder: ”Hemma från ön. Armbandet från sommarlägret på den blonda flickans arm vittnar vad hon varit med om. Bara sorgen finns kvar.”

Annonser
Standard
Sociala medier

Måsar inget för mesar

De måsar som beskrivs som ljuva och fridfulla i turkiska kärlekssånger känner jag inte riktigt igen.

Om du har provat på att fika på någon av Stockholms uteserveringar har du nog märkt hur läskigt tama måsarna är. Sist jag satt på ett fik i Kungsan fick min man och jag besök av en mås som norpade åt sig vårt fikabröd. Jag blir därför inte särskilt förvånad när jag ser den här videon. Måsen stjäl en GoPro-kamera och flyger iväg med den. Huruvida den här videon är äkta eller inte diskuteras ivrigt på olika forum. Det är möjligt att kamerans ägare Lukas Karasek ställde kameran i närheten av måsen i hopp om att den senare skulle sno den. Men i vilket fall som helst hade Karasek aldrig någonsin kunnat filma Cannes från så höga höjder. Att videon sedan blev en viral hit är inte konstigt. Frågan är hur han fick tillbaka kameran…

Ayse

Standard