Kategoriarkiv: Samhälle

Demokrati, Samhälle

FN-dagen är min högtidsdag

Logo_UNVarje gång det är storhelg tänker jag att det är ännu en högtid som jag inte firar. Som icke-religiös och med en god inblick i två kulturer har jag lyxen att dels skapa mina egna högtider och traditioner, dels spetsa till de redan existerande allmänna helgdagarna.

Om jag hade fått välja själv hade jag gjort denna dag, FN-dagen, till en stor högtidsdag. För min tro och mina värderingar utgår från Artikel 1 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna.

”Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap.”

Ha en glad FN-dag!

Ayse

Standard
Reklam, Samhälle

David Ogilvy var också ett wild card

ayseland_ogilvyOgilvy & Mather lade upp denna bild på LinkedIn i dag. En tankeställare, eller hur?

Jag blev copy vid 37 års ålder och insåg snabbt att jag var allt annat än eftertraktad på arbetsmarknaden. Utan branscherfarenhet var jag tydligen en nobody. Inte ens i min vildaste fantasi kunde jag tro att Stockholms byråvärld skulle vara så konventionell. Till och med mina f d kollegor inom myndighetsvärlden var mer nytänkande än de byråmänniskor jag träffade. Men jag var envisare än branschen och fick till slut jobb på en byrå som vågade anställa ett wild card. I dag, två år senare, har jag lärt mig rätt mycket om hur det fungerar (och desto mer om hur det inte fungerar) i denna lilla värld där alla känner alla.

Ayse

Bilden är hämtad från Ogilvy & Mathers företagssida på LinkedIn.

Standard
Diverse, Identitet, Samhälle, Underhållning

Jag är Lara-liserad

Varje gång jag ser en passionerad människa blir jag helt såld. Den totala inlevelsen och kärleken smittar genast av sig. Häftigast av allt är att man som passionerad aldrig förlorar kontakten med det man gör och man bryr sig inte om vad andra tycker. Som i det här fallet. Det går inte att ta miste på Lara Glozous stora passion för körsång. Vilken tjej!

Ayse

Klippet är inspelat i en baptisktkyrka i Bisjkek, Kirgizistan.

Standard
Marknadsföring, Politik, Reklam, Samhälle

Från metafor till reklamkampanj

Eric Fehrnstrom, Mitt Romneys kampanjrådgivare, använde sig av en illa formulerad metafor när han i en intervju jämförde sin chef med en Etch-A-Sketch.

Mattel, som tillverkar Etch-A-Sketch, var snabba med att göra det bästa av situationen, d v s att synliggöra sin klassiska produkt. Reklamkampanjen ”Shake it up, America!” har fått mycket uppmärksamhet och det förstår jag. Kika bara på deras webbplats. Reklambyrån bakom kampanjen är Team Detroit.

Jag gillar att det längst ned i annonsen står ”Etch-a-sketch is proud to be part of the national conversation”.  Så passande när det är valtider.

Ayse

Standard
Demokrati, Digitala medier, Identitet, Nätet, Samhälle, Sociala medier

Nätkärlek vs. näthat: 1-0

Ingen kan ha missat att hatet flödar på nätet. Alla vet om det men få gör något åt det. Det trodde jag tills i förra veckan.

Frilansjournalisten, skribenten och illustratören Hanna Fridén skriver här om en av de bästa nätaktionerna på väldigt länge. I protest mot att människor hängdes ut och utsattes för näthat på Emochan gick hon, tillsammans med hundratals vardagshjältar, in på forumet och skrev om bra och trevliga saker. De lade upp bilder på söta djur och Disney-figurer för att markera att de inte tolererar näthat. Aktionen ledde till att webbhotellet Jine igår lade ned Emochan.

Fridéns och vardagshjältarnas devis ”Kill them with hugs” gick hem. Vilken insats, vilka hjältar!

Ayse

Bilden är hämtad från offthewallposters.com

Standard
Nätet, Samhälle, Sociala medier

Varför detta ointresse för Twitter?

”Men det är så krångligt” eller ”Allt går så fort på Twitter” är de vanligaste svaren jag får när jag uppmanar vänner och bekanta att bli aktiva (-re) på Twitter. Nej, mina vänner är inte 93 år gamla. Jag har försökt att förstå vad som får en 35-åring att tycka att Twitter är knepigt. Kan man sms:a borde man kunna twittra, tycker jag.  Det är ju inte svårare än Facebook!
Jack Dorsey lanserade Twitter i juli 2006. I fjol hade mikrobloggen ca 300 miljoner användare. Enligt mediabistro.com utgör amerikanerna den största gruppen på Twitter (107,7 miljoner konton tillhör amerikanska användare), brasilianarna kommer på andra plats (33,3 miljoner konton) och japanerna på tredje (29,9 miljoner konton). Bara i december 2011 skapades sex miljoner konton i USA. Men antalet konton säger egentligen inte så mycket. Det är aktiviteten som räknas. Och i det fallet trillar amerikanerna ner på fjärde plats. De mest aktiva tweepsen bor i Nederländerna (33 procent), tätt följda av de japanska (30 procent), spanska (29 procent), amerikanska (29 procent), indonesiska (29 procent), venezulanska och kanadensiska (28 procent) användarna.
På uppdrag av Medieakademin och pr-byrån Welcom har TNS Sifo frågat 774 svenskar om Twitter. Enligt den uppger nio av tio svenskar att de är ointresserade av Twitter men att åtta av tio svenskar som känner till Twitter ändå tror på att det som skrivs där påverkar samhällsdebatten.
Med tanke på de svar som jag får från vänner och bekanta tror jag att det handlar om ett vanligt hederligt ointresse. De är inte intresserade av Twitter. Det tog tid för Facebook att vinna svenska hjärtan. Därför kommer det att ta år för Twitter. Trots att det har gått sex år sedan tjänsten lanserades finns det i dag bara 205 000 svenskar på Twitter. Med tanke på allt arbete som lades ned av den svenska regeringen under 1990-talet för att framstå som en av de ledande IT-länderna är det en rätt låg siffra.
Jag tror att mikrobloggen fungerar utmärkt i länder där agendan ändras oftare: där det konstant sker saker och därmed finns ett stort behov bland användarna att diskutera exempelvis nya politiska beslut, lagförslag, rättegångar, fängslanden, val, fotbollsderbyn eller tv-såpor.
Det är därför inte konstigt att mediefolk, makthavare, proffstyckare eller kändisar dominerar bland de svenska tweepsen. Men den vanliga surfaren som en gång i tiden, som barn flitigt fyllde i alla fält i Mina Vänner-boken och som vuxen hellre läser Familjesidan än en artikel om Syrien är det inte konstigt att hen föredrar Facebook före Twitter. På Fejjan finns det bilder, spel och chatt. Det går inte lika fort som på Twitter och dessutom får man möjlighet att snoka på vad kollegor eller f d klasskompisar har för sig utan att behöva lyfta på den läskiga telefonluren.
Facebook är tryggare än Twitter. Genom att anpassa inställningarna efter ens egna behov kan man behålla bubblan som man redan befinner sig i och värnar om. På Twitter finns nämligen inte den trygga bubblan.
Ayse
Standard