Apropå synen på ebola.
Ayse
Bilden har jag hittat på Twitter. Jag vet dessvärre inte vem som är illustratören.
Kategoriarkiv: Skamvrån
Rasism är inget annat än rasism
Läs Kristina Lindquists debattartikel om rasism i dagens Expressen. Rasism är rasism, inget annat. Det finns inget som heter ljummen rasism, dold rasism eller omvänd rasism. Rasism är rasism oavsett vem utövaren är.
Ayse
Läs mina tidigare inlägg ”Varför ska det vara så svårt att förstå?” och ”Är det verkligen så svårt att säga chokladboll?”.
Ni som kommer att skicka hatmejl till mig nu igen. Det är alltid samma personer. Gör er inget besvär. Jag kommer inte att läsa dem.
Varför ska det vara så svårt att förstå?
Annika Rydh representerar Sverigedemokraterna i Älmhults kommunfullmäktige. Enligt Smålandsposten har hon i ett inlägg på FB skrivit att det inte är rasistiskt att säga ordet ”neger”. Hon har i en artikel i Expressen svarat på frågor i ämnet. Jag har tidigare skrivit om chokladbollsdiskussionen.
Tänk att den här debatten återkommer med jämna mellanrum. Allvarligt talat. Jag försöker verkligen förstå varför det är så svårt för vissa att sluta säga just det ordet. Vad handlar denna envishet och oförståelse om? Vart har dessa tanklösa människor varit de senaste 50 åren?
Att den här diskussionen fortfarande poppar upp är ett enda stort mysterium för mig. Varför vägrar vissa människor, som Annika Rydh, släppa taget om ett ord som uppfattas som kränkande? Om hon och hennes meningsfränder påstår att deras avsikt inte är att kränka, vad är då hennes/deras intention? Vad får hon ut av att påstå att ordet inte är rasistiskt?
Jag spekulerar nu. Den här diskussionen kommer att fortsätta så länge dessa korkade människor envisas med att beskydda detta ord. De har gjort det till sin hjärtefråga. De känner sig kränkta av att inte få kunna använda ordet. De ser det som ett hot mot sin egen identitet.
Frågor som genast poppar upp i mitt huvud är: Går deras identitet ut på att medvetet kränka andra? Vad säger det om deras identitet? Vad säger det om deras syn på sig själva?
Ayse
Hur mycket fejk är du?
Piratkopierade väskor, klockor, kläder, läkemedel, you name it. Du vet vad jag tycker i den frågan. Jag har skrivit om den tidigare
.
Jag läste i amerikanska ELLE att New York-polisen äntligen har ändrat sin inställning till både försäljning och inhandlande av piratkopierade varor. Läs mer här.
Jag har sagt det förr. Att köpa piratkopierade varor = stödja kriminell verksamhet.
När du handlar mat och kläder är du mån om att de är ekologiska eller etiketterade som fairtrade-produkter. Att köpa ägg som är värpta av frigående höns är du noga med. Varför går du då med på att människor, under slavliknande former, ska sy din kopierade väska? För att inte tala om att du ger en skön slant till de som utnyttjar dessa människor.
Jag upprepar – Fakes are never in fashion.
Ayse
Bilden är hämtad från bloggen Right Now.
Bokomslag som irriterar mig
Jag stannade till när jag såg Åsa Mobergs nya roman i bokhandeln. Jag såg genast två saker som jag störde mig på: hennes namn i enormt teckensnitt och hur titeln delats upp på två rader ”Kärleken i Julia (ny rad) Anderssons liv”. Ja, jag är petig.
Jag stör mig på texter som läggs upp lustigt. Ska texten delas upp på flera rader är det bra att tänka på var avbrotten (ny rad) mellan orden uppstår. En formgivare tänker sällan på hur texten läses upp utan formger omslaget som han/hon tycker ser bra ut. Men ett för- och efternamn ser så mycket bättre ut när de får stå bredvid varandra.
Jag vet att författare vill synas på sina bokomslag (somliga vill även vara med på omslaget, i samma stil som Amelia Adamo och Oprah) men jag gillar när bokens titel är större än författarens namn. För det är titeln som fångar mitt intresse. Titeln avslöjar vad som väntar mig. När författarens namn täcker halva bokomslaget vill ju han/hon vara i fokus. Berättelsen kommer i andra hand.
Ayse
Bilden är hämtad från adlibris.com
Fejkindustrins osminskade anlete
Trots Kanal 5:s förkärlek till freak shows visade man i veckan ett riktigt bra program – den brittiska dokumentären The Fake Trade (svensk titel: Fejkindustrins baksida). Den handlar om illegal kopiering av allt från tandkräm och golfklubbor till mobiltelefoner och mediciner. Varorna produceras i länder som Kina, Thailand och Nigeria för att sedan exporteras till de rikare delarna av världen. Man får se kopieringsindustrin från olika perspektiv och möta personer som antingen är mellanhänder i fejkhandeln eller som dagligen driver en kamp mot den. Att se barn och kvinnor, som är fastkedjade i trånga lagerutrymmen för att sy kopierade märkesväskor gav mig kväljningar.
För att överhuvudtaget kunna se konkreta resultat i kampen mot fejkindustrin måste man kunna svara på frågan: Vad är det man uppnår genom att handla kopierade märkeskläder, väskor, skor och prylar? ”Status” skulle säkert en del av er svara. Jag tycker att status är det allra sista man uppnår genom att handla kopierade varor.
Det är lätt att gå om kring på en marknad i Bangkok eller Alanya och kritisera utbudet av kopierade skor, väskor, underkläder men glöm inte att majoriteten av besökarna handlar dessa varor. Efterfrågan är minst lika förödande som utbudet.
Om det är olagligt att ladda ned musik och filmer, varför är det inte olagligt att handla kopierade märkesvaror? Att köpa en taffligt kopierad Mulberryväska kan upplevas som harmlöst i jämförelse med kopierade läkemedel och barnmat (som t o m säljs i apotek i vissa länder). Oavsett vad du handlar – väska, skor, jeans – bidrar du till den organiserade brottsligheten. Dåliga bortförklaringar funkar inte när det kommer till fejkindustrin.
När du köper mat och kläder är du mån om att de är ekologiska eller etiketterade som fairtrade-produkter. Att äggen du handlar ska vara värpta av frigående höns är du också noga med. Varför går du då med på att människor, under slavliknande former, ska sy din taffligt kopierade väska? För att inte tala om att du ger en skön slant till de som utnyttjar dessa människor.
Jag säger som Harper’s Bazaar – ”Fakes are never in fashion!”
Ayse
Bilden är hämtad från soda-head.com
Framtiden är ljus
Jag följer på distans diskussionen kring självmordsbombningen i Stockholm. Det som skedde i city är oacceptabelt. Vilken tur att inga förbipasserande kom till skada. Händelsen väcker liv i frågor som jag länge har klurat på: ”När ska man införa säkerhetskontroller i varuhus, t-bana och offentliga platser? Vad väntar man på?”.
Som väntat dröjde det inte länge förrän folkkära debattörer/journalister skrev artiklar om hur farligt det är med polarisering i samhället. Visst är det livsfarligt med all form av polarisering. Men det blir löjligt att höra detta från personer som tidigare har varit med och bidragit till polariseringen. De är inte intresserade av att nyansera debatten. De utnyttjar varenda ögonblick för att synas och höras. Därutöver har nog antiislamiska inlägg och hatiska kommentarer om muslimer på svenska bloggar aldrig blomstrat på det här sättet tidigare. Generaliseringarnas tid når nya höjder. Debatten är förutsägbar och enkelspårig.
Allt är som vanligt, med andra ord. Ett enastående samhällsklimat väntar bakom hörnet. Kidsen som växer upp i dag går en härlig tid av tolerans och respekt till mötes.
Ayse
Makt, kontroll, förnedring
Jag läser om ett incestfall i byn Nicanor Molinas i Argentina. En 43-årig kvinna uppger att hon har våldtagits av sin pappa i 30 år. Hon har fött elva barn varav ett har avlidit. Argentina skakades även förra året av ett fall där en 67-årig pappa hade förgripit sig på sin dotter under en längre tid.
Dessa pappor vill inte att deras döttrar ska vara med andra män. Hedersrelaterade gärningar som ger mig kväljningar.
Ayse
Samspel mellan text och annons
Jag har just kommit hem från ännu en intressant och tankeväckande kurskväll. Denna kväll behandlades samspelet mellan text och bild.
På vägen hem kom jag att tänka på bilden ovan. Den är hämtad från Aftonbladets site (24 okt, på kvällen). Visst är det bra med annonser (för intäkternas skull) men då bör nog webbredaktören också ha koll på dem. Kan man tycka. Inte minst då de ska placeras. I det här fallet blev placeringen långt ifrån lyckad. Inte direkt kul – vare sig för mannen som besköts i Malmö eller annonsören i fråga.
Ayse
Apropå utfrysning
Jag möttes av rubriken Ingen EU-dörr står vidöppen för er, Turkiet när jag var inne på Aftonbladets site alldeles nyss. Jag kom genast att tänka på svensk medias ställningsstagande inför valet nu på söndag.
Efter decennier i motvind skulle Turkiet kunna hjälpa de rödgröna partierna med tips på hur man tacklar systematisk utfrysning.
Ayse
ayseland.wordpress.com 